Framtiden

Jag har vår. Hela jag har vår.

Det enda jag kan tänka på är hur skönt det är när gatorna är bara från snö och slask. Hur underbart det är när solen skiner och fåglarna kvittrar. Jag blir glad.

Jag hoppas bara att detta håller i sej. Även om det är orealistiskt, så hoppas jag verkligen det. Jag vill bara se framåt nu. Mot sommaren, studenten, och livet efter. Jag är rädd. Men samtidigt så vet jag att det är tillåtet. Man får vara rädd när man inte riktigt vet va framtiden håller för en. Det enda man kan göra är att stå emot rädslan och ändå göra det som känns rätt. Jag vet att jag kommer att ångra mej om jag backar från någonting bara för att jag inte vågar.

Det är värre att ångra något man inte gjort än något man gjort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0