Clinis

Varför är det inte sol idag då? Jag som hade räknat med det. Eller nej. Jag är så glad att det varit fint väder hela veckan. Nog för att jag tycker att det är tråkigt att inte ha jobb och känner mej ganska misslyckad för det mesta så har jag ändå på senare tid kommit på mej själv att lite då och då le och känna "värre kan man ju ha det".

Som när man ligger i en park med strålande sol, bra musik och en bok och känner att det enda som fattas är ett glas vin och möjligtvis lite trevligt sällskap. Men ibland är det skönt att vara själv också.

Man får inte missförstå mej och tro att jag inte är glad över det jag har. Jag är oerhört tacksam för min familj och mina vänner. Att jag kan vara mej själv. Att jag har folk som tror på mej. Mer än vad jag gör själv.

Det börjar gå åt rätt håll. Jag önskar att jag bara kunde kasta mej ut och göra något helt oväntat. Jag känner en längtan efter att uppleva saker. Och jag känner att rädslan för att det ska gå fel blir mindre och mindre. Jag hoppas att detta blir året jag slutar övertänka allt och satsar på mej. Jag är ju värd det.

Kanske.